Härligt ruskig novemberskräck

Kvällarna blir allt mörkare och mörkret faller numera redan vid femsnåret. Det är ruggigt och rått och det tycks aldrig dagas. Men så här års, när dimman ligger tät över nejden och man kan kura ihop sig i soffan framför brasan med en god bok, tycker jag - och flera med mig - att det passar extra bra med lite skräck. Som ett ljus i mörkret, liksom. Det är härligt att bli skrämd!




Susan Hill skrev redan 1983 sin rysarklassiker Woman in Black och förra året kom en lika ryslig skräckroman ut; The Small Hand. Woman in Black kommer snart som film med Harry Potterskådespelaren Daniel Radcliffe i huvudrollen förresten. Men den av hennes rysare som passar allra bäst just den här årstiden är The Mist in the Mirror. Det är vinter, dimma, snöstorm och massor av läskigheter. Håret står på ända och huden knottrar sig av obehag när man läser. Men Woman in Black ligger inte långt efter. Dimman är ogenomtränglig, huset som huvudpersonen befinner sig i är avskuret från land halva dygnet genom tidvattnet och är hemsökt av barn. Kan det bli mycket otäckare?



Samma sak händer när man beger sig in i Evig natt, en alldeles nyutkommen spökroman av Michelle Paver. Paver har tidigare bland annat skrivit ungdomsserien om Vargbröder, och detta är hennes sjätte vuxenroman. Evig natt utspelar sig år 1937 i en avlägsen vik på Spetsbergen dit en mindre arktisk expedition begett sig. När vintern kommer och det är mörkt dygnet runt händer otäcka saker. Men det är inte händelserna i sig som ger mig gåshud utan den fantastiska beskrivningen av den skräck huvudpersonen Jack upplever. Hans rädsla blir till min. Och det är fruktansvärt.


Jag var med om samma sak när jag läste Johan Theorins andra roman Nattfåk för ett par år sedan. Snöovädret yr in över Öland och huvudpersonen Joakim blir allt mer skräckslagen medan han sitter isolerad i sitt hus, som sägs vara byggt av virke från skepp som förlist i liknande stormar. Han får höra många sägner och lokala myter om huset. Saker händer, dörrar öppnas, steg hörs, underligheter sker. Och läsaren blir precis lika uppskrämd som Joakim när han tror att någon eller något tagit sig in i huset ...


Den som har minsta böjelse för skräck och rysare kan genast styra stegen mot biblioteket och fråga efter de här böckerna. Av Susan Hill har vi tyvärr inte Mist in the Mirror, men The Small Hand och Woman in Black finns. Nattfåk och Evig natt likaså. Evig natt finns också på engelska; Dark Matter.

Ständigt denna Jane Eyre

Förlaget Argasso ger ut en serie tecknade album, Klassiska seriealbum, som på modern svenska återberättar berömda klassiker i färg och fullängd. Böckerna i serien riktas till barn och ungdomar från 12 år och uppåt och serieformen kan vara ett sätt att ta del av gamla klassiker på ett mer lättillgängligt vis. Hittills har det kommit ut två album, Macbeth och Frankenstein, och nu har turen kommit till Jane Eyre.

Jane Eyre gavs ut i England 1847 (på svenska 1850) och 1999gjordes en mycket bra nyöversättning. Boken, som skrevs av Charlotte Brontë, publicerades först under pseudonymen Currer Bell. Birgitta Svanberg skriver i efterordet till 1999 års upplaga att



Den bångstyriga och frihetsälskande Jane Eyre väckte den läsande publikens förtjusning, men många kritikers ogillande. Charlotte Brontë gjorde klokt i att gömma sig bakom den neutrala pseudonymen Currer Bell, som kunde tolkas manlig. Någon kritiker skrev att boken var en skandal, men om det var en kvinna som skrivit den skulle den vara en katastrof.
Själv läste jag Jane Eyre för första gången när jag var 15 år och sedan dess har det blivit några gånger till. Det är en bok som jag tycker att man kan läsa många gånger eftersom man läser den med olika "glasögon" beroende på var man själv befinner sig i livet. Man kan läsa den enbart som en romantisk historia där den gryende kärleken mellan den föräldralöse guvernanten Jane Eyre och Mr Rochester, ägare till Thornfield Hall, står i fokus. Den kan läsas som en spökhistoria, för det finns ruggiga inslag. Men den ger också en inblick i den viktorianska synen på hur barn och kvinnor skulle bete sig och där Janes agerande, både som barn och ung kvinna, blir till något smått revolutionärt.

Givetvis har Jane Eyre även filmatiserats. Det kan vara svårt att skapa en film på 1½ timme av en bok med så många djup. Av de jag har sett så är det bara en längre version som gjordes för tv 1983 med Zelah Clarke och Timothy Dalton i huvudrollerna, där jag tycker att de lyckats ganska bra. Nu har det kommit en ny film som snart släpps på DVD. I denna version spelas Jane och Mr Rochester av Mia Wasikowska och Michael Fassbender. Det ska bli spännade att se hur bra (eller dåligt) de lyckas denna gång.


Är det någon nytta med att läsa böcker?

Stämmer uttrycket "bli klok - läs en bok"? Det finns säkert forskning på området men nog blir man väl lite klokare av att försöka sätta sig in i hur andra tänker och känner. Är det något som romaner, noveller och även poesi förmedlar så är det just det allmänmänskliga, som läsare får man möjlighet att tränga in i andra människor tankar och känslor på ett sätt som verkligheten oftast inte erbjuder en. Detta är något jag tror på och tycker är viktigt, därför blir jag glad när jag läser Kerstin Brunnbergs krönika i min facktidning Chef. Där slår hon ett slag för att chefer ska läsa skönlitteratur för att kunna bli bättre chefer. Detta är inga nya tankar men ändå viktiga tycker jag, det fanns till exempel tidigare en lärare Leif Alsheimer på handelshögskolan i Jönköping, han införde skönlitteraturläsning för sina juridikstudenter. Mattias Fyhr på Origikonsluting har skönlitteraturläsning på sina ledarskapskurser. Han rekommenderar främst klassiker som Fursten av Machiavelli, Hemsöborna av Strindberg, Julius Caesar av Shakespeare  men även modernare böcker som Livläkarens besök av P O Enquist, Lasermannen av gellert Tams och Kronprinsessan av Hanne-Vibeke Holst.
Skönlitteraturen är så rik så det finns oändligt många fler böcker som kan ge inskt i det mänskliga psyket och beteendet.
Så bara läs en bok - om du vill bli klok!
Just idag vill jag rekommendera:
Min kamp av Karl-Ove Knausgård
Norwegian wood av Haruki Murakami
Samlade dikter av Thomas Tranströmer

Det drar ihop sig till Augustprisutdelning

Måndagen den 21 november vet vi vilken roman som får priset!
I år har jag läst fyra av de sex nominerade och de är mycket olika sinsemellan, alla har de sin specialitet och är klart läsvärda.


För något halvår sedan såg jag Yukiko Duke i SVT:s morgonprogram sätta 5 i betyg på "Korparna" av Thomas Bannerhed, vilket fick mig att genast ta itu med denna roman. Det var en upplevelse att läsa en så välskriven bok av en debutant. Det kändes som en fullfjädrad Vilhelm Moberg! Romanen utspelar sig på sjuttiotalet och handlar om en tonåring på småländska landet där pappan, som mår psykiskt dåligt, driver ett olönsamt jordbruk som han vill att sonen ska ta över. Pojken tittar dock hellre på fåglar ... Porträtt och miljöer är lysande liksom storyn.





Bengt Ohlssons "Reqviem för John Cummings" gick fort att läsa; en ganska lättläst bok men ändå med bra djup i. Det mest imponerande med denna är att han lyckas få mig intresserad av en medelålders punkare i USA som får cancer. Jag har aldrig varit intresserad av punken trots att jag var ung när den var som mest inne men ändå tycker jag att denna boken ger mycket.

Porträttet av Cummings är mycket bra och det finns en verklighetskänsla i den som jag gillar. Klart läsvärd även om den inte når upp till hans "Gregorius" som fick Augustpriset för några år sedan.




Eva-Marie Liffners "Lacrimosa" handlar om Ros, varken pojke eller flicka, vilken Almqvist finner i en ladugård och som han tar sig an och uppfostrar. Jag kände mig genast imponerad av det underbara språket och de härliga miljöerna. Det är på många sätt en "svår" bok: det är svårt att hänga med i svängarna men eftersom den anknyter till "Drottningens juvelsmycke" av just Almqvist - som i sin tur är betraktad som "svår" - så blir det naturligt även i "Lacrimosa". Miljö och språk uppväger klart det krångliga i boken!







Amanda Svenssons "Välkommen till den här världen" tycker jag för tankarna till Hassen Khemiris bok "Ett öga rött" vad gäller språket. Boken belyser ett triangeldrama som börjar då en Malmötjej flyttar till Danmark och möter två killar som hållit ihop sedan skolåldern. Romanen är oförutsägbar. Den handlar om trasiga människor och man blir engagerad och berörd.


Många tror att denna boken ska få Augustpriset och visst är den bra, men personligen håller jag nog ändå på "Korparna" och "Lacrimosa" som steget före denna ...




Vi har alla de här böckerna på biblioteket så det är bara att komma in och låna, och är de utlånade går det som vanligt bra at reservera dem.


//Yvonne

biblioteksassistent

En Nalle, en mammut och en massa rim

några av höstens nya barnböcker

Anna-Clara Tidholm har skrivit de två charmiga böckerna Okej! och Grattis! där hon bjuder in de allra yngsta att leka med och ta del av berättelserna om Nalle.



Nalle ska ge sig iväg ut på picknick i boken Okej! Först ska väskan packas med en massa gott, sen ger vi oss av. På vägen möter vi Kompis, som också får följa med till picknickberget.

I boken Grattis! fyller Nalle år. Han blir uppvaktad av familjen på morgonen, på dagis gratulerar alla barnen och fröknarna och hemma på kvällen kommer farmor och farfar och gratulerar. Det blir en riktig grattisdag!


Författaren Michaël Escoffier och illustratören Matthieu Maudet, båda från Frankrike , har gett ut två väldigt roliga och lätt absurda bilderböcker med härliga fartfyllda och humoristiska bilder.

Hos doktorn ( 2010) och boken En mammut i kylskåpet kom nu i höst.

En mammut i kylskåpet börjar med att sonen i familjen en morgon upptäcker en mammut i kylskåpet. Det blir förstås panik i familjen, brandkåren kallas dit, men mammuten lyckas fly upp i ett träd. På natten smyger dottern ner till trädet och lockar med sig mammuten hem och upp till sitt rum. Där visar det sig att hon har rummet full av övernaturliga och sedan länge utdöda djur. Ett mycket överraskande slut!

I boken Hos doktorn sitter en rad djur i väntrummet och väntar på att få komma in till doktorn. För varje gång doktorn ropar upp nästa patient är det ett djur som fattas. En liten rysare för inte allt för små barn. Också denna har ett mycket överraskande slut!



Lennart Hellsing har fyndigt och personligt översatt engelska nursery rhymes till svenska i boken Om världen var en Äppelpaj


Här följer ett exempel

Little Girl

Little, girl, little girl, where hav you been?
Gathering roes to give to the Queen.
Little girl, little girl, what gave she you?
She gave me a diamond as big as my shoe.

Flicka lilla

Flicka lilla, flicka lilla, vad har du gjort?
Jag har varit med rosor till Drottningens port.
Flicka lilla, flicka lilla, vad fickdu för dé?
Jag ficke en äkta diamant, så stor som en kopp te!

Fler härliga rim finns att läsa i hans bok, där Arthur Rackham har gjort illustrationerna.

Läsupplevelser i mörka november




Den vackra hösten fortfor att vara lika vacker helt intill mitten av november då hårdfrosten knäppte till. Då brändes den sista grönska grå. Först kom några dygns stilla frost. Sedan började isande och kalla vindar blåsa in från hedarna. Den avblommande ljungen huttrade som en väldig djurragg i blåsten. Det tjöt som piskade hundar i spjällen. Skorstenarna tog djupa brösttoner ända inifrån husen, de basade dovt, och det dånade. Logdörrarna blåste upp på vid gavel och bjöd stormen brusa in som ett tomt, kallt famntag i halmen. Under tiden pep alla uthusens springor spökigt och förtvivlat som om vibrerande ångeststrängar suttit i dem alla. En del vass från taken blåste av och flög pilande omkring. En fastrostad gammal flöjel brast och föll som en trasig häxyxa ned mitt på gården.
(Martinson, H.; Nässlorna blomma, 2000 s. 70-71)
Utdraget ovan kommer från Harry Martinsons bok Nässlorna blomma. Jag tycker att Martinsons beskrivning av november är väldigt levande. Det är nästan så att jag hukar för det inbillade vinddraget och jag vill inte gå ut trots att november hittills har varit ganska varm.

Nässlorna blomma är en av de böcker som presenterats vid höstens bokberättande som biblioteket arrangerat. Temat för bokberättarkvällarna har varit läsupplevelser. Andra böcker som presenterats är till exempel:

Osynlig av Paul Auster
Siri av Lena Einhorn
Jane Eyre av Charlotte Brontë
Sonat till Miriam av Linda Olsson
Om inte nu så när av Annika Thor
Momo, eller kampen om tiden av Michael Ende
Ru av Kim Thuy

Tre tillfällen återstår, Bjärnum den 17 november, Tyringe den 27 november och stadsbiblioteket den 3 december. Håll utkik på hemsidan för mer info.

Oemotståndlig kisse

Härom veckan satt jag en halv söndageftermiddag och tittade på de korta filmsnuttarna som finns på den speciella Simon's Cat-kanalen på youtube och skrattade så mycket att mina egna katter tittade snett på mig. Simon Tofield har verkligen studerat sina katter för han lyckas otroligt väl med att skildra en katts later och laster. Alla som har katt känner igen både sig själv och sin kisse. Speciellt den där gesten där katten pekar på sin mun när han vill ha mat...


På biblioteket har vi just fått in del två och tre av Simons katt: På andra sidan staketet och Kitten Chaos. I På andra sidan staketet rymmer Simons katt hemifrån efter att ha blivit tvungen att bada - den mest förnedrande av alla förnedrande upplevelser för en katt. Det är helt underbart att få följa katten ut på landet där han skaffar sig vänner bland allehanda djur, både i skogen och bondgården. Men naturligtvis längtar han hem och travar så småningom tillbaka och kurar ihop sig på husses säng igen.

I Kitten Chaos får Simons katt sällskap. Husse hittar en liten kattunge som han tar hand om och det är en kattunge som inte precis känner någon vidare respekt för vuxna katter. Simons katt får stå ut med diverse bus som kattungen hittar på och dras själv med i den lilles lekar, och jag som själv har en äldre katt som för ett par år sedan blev tvungen att stå ut med en ny kattmedlem i familjen känner igen så gott som varenda situation.

Kom till oss och låna Simons katt-böckerna!